mejomitt

Orkade inte skriva igår. Ångesten var för stark. Pratade i alla fall två gånger med mobila teamet för stöd. Ena gången var jättebra och andra inte. Tänk vad det är skillnad på olika personer. Jag överlevde i alla fall dagen.

Inatt sov jag lugnt och vaknade med lägre ångest. Den steg dock skyhögt när besöket hos behandlaren närmade sig. 

Eftersom veckan varit så jobbig så pratade vi mycket ångesthantering och inte så mycket våldtäkt. Det låste sig dessutom för mej så att jag inte visste vad jag skulle säga. Vi beslöt att ta det här i lugnare tempo. Fick i läxa att skriva ner tankar, känslor och upplevelser kring händelsen. Har gjort en del idag och så mycket lättare än att prata.