Trotsunge

Likt en trotsunge har jag ignorerat samtalen från företagshälsovården. Idag svarade jag i alla fall och sa som det var.  Jag vill inte dit. Jag pratade en stund med sekreteraren som även hon ansåg att rehabmöte nästa vecka känns orealistiskt. Hon skulle meddela kommunen och min chef detta så får vi se vad som händer.

Nu ska jag få tag på min egen läkare och hoppas han kan medverka på rehabmöte den 3 dec. Håll tummarna. I annat fall får jag ändå gå till företagsläkaren, men då har vi i alla fall gott om tid på oss.

Ska försöka släppa det här nu, men det är svårt. Ångesten har tagit över helt den här veckan. Jag har varit yr, skakig och skurit mej. Massor.
| | Kommentera |

Sällan

Dagar som börjar med ångesttoppar blir sällan bra. När jag tänker på att jag måste försöka styra upp det här med rehabmötet vill jag bara kräkas. Har bett mannen ringa min terapeut så får hon styra i det där. Jag orkar inte. 

Vill helst gömma mej under täcket hela dagen, men vad hjälper det? 


| | Kommentera |

Vill inte

Okej... så jag har precis bråkat med min chef på telefon.
 
Jag. Vill. Inte.Träffa. Företagsläkaren. Vad är det som inte går in?!  Dom får reda ut det där. Ska vi ha rehabmöte så ska min läkare och min terapeut vara med. Punkt slut. Tydligen motarbetar jag nu rehabprocessen. Jävla skitsnack. Jävla skitchef.
 
Orkar inte mer.
| | Kommentera |
Upp